Utmattning - kort
Lång version
Maskinkonstruktioner är ofta utsatta för dynamisk (pulserande) belastning. En skruvs utmattningshållfasthet är därför en viktig parameter vid dimensionering av ett skruvförband. Skruvens utmattningshållfasthet bestäms av skruvens dimension samt dess tillverkningsmetod.
Förband måste dimensioneras så att de dynamiska laster som verkar på förbandet inte i sin tur ger laster på skruven som överstiger skruvens utmattningshållfasthet. Annars kan utmattningsbrott uppkomma. För skruvar anger man därför tillåten spänningsamplitud σu som den amplitud som ger brott efter 107 cykler.
För att skruven ska ha tillräcklig utmattningshållfasthet ska den för belastningsfallet aktuella amplituden σa vara mindre än σu. Utmattning vid alternerande (pulserande) axiell belastning av skruvförbandet bestäms av påkänningen som uppkommer på grund av krafttillskottet i skruven (ΔFb), se Figur 1.

Figur 1. F-δ diagram vid axiell belastning av skruvförbandet.
Uppdaterad 2020-01-02
|