Verktyg för Miljöanpassad
produktutveckling
Texterna på denna sida är huvudsakligen tagna ur boken "Ekodesign - praktisk vägledning" (IVF-skrift 00819, 116 sidor).
Boken ger en mera fullständig bild av problemställningen, och presenterar
mallar och exempel för det praktiska arbetet.
Innehåll:
Ekostrategihjulet
Förenklad LCA
MET-matris
Riktlinjer
Övriga verktyg
Här beskrivs verktyg och metoder för miljöanpassad
produktutveckling. Förklaringarna är inte alltid uttömmande, och det kan vara
nödvändigt att anlita experthjälp när en metod används för första gången. Alla verktyg
passar inte alla företag. Inget verktyg är patentlösningen på miljöanpassad
produktutveckling i något företag, men kan vara till god hjälp.
Ekostrategihjulet
Ekostrategihjulet är ett bra stöd för att stimulera nya idéer om hur en produkt
kan göras miljömässigt bättre. Använd Ekostrategihjulet som en checklista eller
som stöd vid en ”brainstorming”. Hjulet kan användas flera gånger under
utvecklingsprocessen, med olika detaljnivå.
Försök först
att få en uppfattning om vad det är som belastar miljön mest i produktens
livscykel, exempelvis med en förenklad livscykelanalys eller en
MET-matris, för att kunna koncentrera arbetet till de viktigaste
förbättringsområdena.
Diskutera kring hjulet vilka förbättringsmöjligheter som finns för produkten.
Till stöd finns nedan en lista med tips, men kom ihåg att tänka
så fritt som möjligt! Använd ett helhetstänkande! Användningen av ett material
eller en ytbehandling som i sig belastar miljön mycket kan medföra en mindre
miljöbelastning totalt sett, t ex genom att livslängden ökar.
Gör gärna en egen version av Ekostrategihjulet. Ta bort frågor som inte är
relevanta för företagets produkter och komplettera med branschspecifika frågor.
- Optimera funktionen
- Minska miljöpåverkan under användning
- Minska mängden material
- Välj rätt material
- Optimera livslängden
- Optimera produktionen
- Optimera resthanteringen
- Optimera distributionen
Upp till Innehåll
Förenklad livscykelanalys
Att göra en fullständig livscykelanalys, LCA, är ett omfattande arbete som kräver expertkunskap.
Se mer om detta på Hur kan produkters miljöpåverkan mätas? Det finns dock
förenklade metoder som inte är så krävande, men med dem förloras naturligtvis en del i
noggrannhet. I den förenklade livscykelanalysen använder man framtagna miljöbelastningspoäng
för olika material och processer. Dessa poäng är baserade på en viktning från fullständiga
livscykelanalyser, ofta med genomsnittsdata. I analysen summeras poängen för alla produktens
delar, ju högre poäng desto större miljöbelastning.
Förenklad LCA lämpar sig för att göra interna jämförelser av egna prototyper eller färdiga produkter.
om miljöargumentation ska användas i marknadsföring bör en grundligare analys göras, som kontrolleras
av en miljökunnig tredjepart. Ofta är det bra att först göra en översiktlig studie och sedan bygga på
med större noggrannhet.
Analyserna kan utföras för hand med ett räkneark, eller med hjälp av något datorprogram. Enkla
datorprogram kan köpas för några tusen kronor, t ex Eco Scan, ECO-it, eller så kan man göra
ett eget Excelark.
Kortfattad beskrivning av hur en förenklad LCA utförs
Klargör syftet med studien
Det är viktigt att göra klart för sig själv och andra varför studien genomförs. Vilken
noggrannhet som krävs och vilka antaganden som kan göras beror på vilket syfte man har med
studien.
- Kort beskrivning av produkten
- Är det fråga om analys av en produkt eller en
jämförelse mellan två alternativ?
- Hur noggrann ska studien vara?
Definiera produktens livscykel
Detta är ett viktigt steg som ger en ökad produktkunskap.
- Rita ett processträd över produktens livscykel

Kvanitifiera material och processer
Fyll i en tabell
Tabellen innehåller
mängd, index (miljövärderingsindex för materialet eller processen) och resultat för
alla material och processer vid produktion, användning och resthantering av produkten. Tabeller
och index för värderingmetoden Eco-indicator 99 finns i boken
"Ekodesign - praktisk vägledning")
- Material och processer
- Uppskatta indikatorvärden för de material och
processer som saknas i databladen
- Multiplicera mängden med indikatorvärdet
- Summera
- Ange inte för många decimaler!
Tolka resultatet
Det är viktigt att diskutera och fundera över resultatet.
- Dra slutsatser av resultatet
Av resultatet kan framgå vilka processer och faser i produktens livscykel som ger stor
miljöpåverkan, eller vilket produktalternativ som ger minst miljöpåverkan. Hos vilka delar
miljöbelastningen helt enkelt minskas?
Kontrollera effekten av osäkerhet hos indikatorer och uppskattningar
Påverkas slutsatserna av att en uppskattning ändras lite?
Upp till Innehåll
MET-matris (Material Energi Toxiska utsläpp)
Matrisen för Material Energi Toxiska utsläpp är ett hjälpmedel för att kartlägga den
miljöpåverkan en produkt har under hela sin livscykel. MET-matrisen är en metod att använda för
att på ett strukturerat sätt undersöka hur en produkt påverkar miljön. Matrisen är tänkt att
användas av konstruktörer, gärna i samarbete med andra produktkunniga och helst med någon som
har miljökunskap.
MET-matrisen kan användas på den detaljeringsnivå man finner lämpligt, men man bör vara beredd
att lägga ner ett par timmar för att nå ett användbart resultat. Metoden kan användas som
internt beslutsunderlag i produktutvecklingen, för att visa på väsentliga miljöaspekter i
livscykeln. Resultatet från MET-matrisen ger dock inte tillräcklig dokumentation för utåtriktad
information. Man bör diskutera resultatet med någon miljökunnig, för att försäkra sig om att
förenklingarna som ligger i metoden inte ger ett felaktigt resultat. Här följer en beskrivning
av arbetsgången vid arbete med MET-matrisen.
Diskussion om produktens funktion och definition av
funktionell enhet
Det är nyttigt att fundera över vad som egentligen analyseras – produktens funktion. När två
produkter ska jämföras är det särskilt viktigt att det är samma funktion som jämförs, vilket
inte nödvändigtvis är detsamma som samma produkt. Den funktion man vill jämföra definieras, en
så kallad funktionell enhet.
Fyll i matrisen
Matrisen har fem rader, en för var och en av livscykelns olika faser,
och tre kolumner. I kolumnen Material listas de material som används. I kolumnen
Energianvändning bokförs energiförbrukning och energityp. I kolumnen Toxiska
utsläpp noteras farliga utsläpp och kemikalier.
I matrisens rutor noteras alltså det som tros ge en miljöbelastning.
Utvärdering
Fundera på och diskutera vilka av matrisens rutor som ger störst miljöpåverkan. Ha gärna med
en miljökunnig person som dels kan komplettera matrisen, dels kan hjälpa till med att värdera
olika delars miljöpåverkan. De delar som visar sig ha störst påverkan bör fokuseras, när
produktens miljöprestanda ska förbättras. För dessa aspekter kan det vara nödvändigt att göra
en grundligare miljöanalys. Tänk också igenom om det finns saker som är viktiga för miljön men som inte faller in naturligt
under de tre kategorierna i matrisen, till exempel biologisk mångfald och markanvändning.
När något bedöms vara allvarligt är det klokt att rådfråga en expert.
Upp till Innehåll
Checklistor/riktlinjer för miljöanpassad
elektronik
Generellt kan sägas att elektronikutvecklingen leder
till att varje funktion belastar miljön allt mindre genom att nya kretsar är
mycket mindre än gamla, effekterna sjunker, ledningarna kortas etc.
Elektronikmängden i samhället ökar dock mer än vad utvecklingen lyckats minska
varje enhet med, vilket gör att det inte går att slå sig till ro med vad som
hittills uppnåtts. För många tillverkare är det idag svårt att få reda på
innehållet i komponenterna av leverantörerna, trots att det idag är känt att det
finns många ämnen i elektronikkomponenter som är mycket miljöbelastande,
antingen genom att vara skadliga för ekosystemen eller genom att vara mycket
sällsynt förekommande.
Här nedan presenteras ett antal länkar till olika riktlinjer för miljöanpassad elektronik:
Handbok
i miljöanpassad konstruktion av elektronikprodukter
Retningslinier for udvickling af bæredyktig elektronik. (Danska)
Environmentally oriented product
design. (Engelska och Finska)
Eco-design checklists. (Engelska)
Upp till Innehåll
Andra verktyg
Miljöeffektanalys
Miljöeffektanalys är en metod för att bedöma produkters miljöpåverkan under hela livscykeln och
prioritera åtgärder. Metoden använder teknik liknande FMEA, feleffektanalys, och gick förut
under benämningen Miljö-FMEA. Miljöpåverkan poängsätts enligt tre värderingskriterier. Metoden
kan vara speciellt lämplig för företag som förut arbetat med FMEA.
UMIP-metoden (även kallad EDIP)
UMIP-metoden är en metod för livscykelanalys. Den är dansk och UMIP står för Udvikling af
Miljöriktige Industri Produkter. Det finns ett relativt omfattande datorprogram för att
genomföra analysen. I UMIP-metoden sammanfattas resultatet i en så kallad
MEKA-matris.
Miljöbelastningen anges i tre dimensioner, använt material, använd energi och kemiska ämnen.
Materialanvändningen viktas enligt en speciell viktningsmetod.
Miljö-QFD
QFD, Quality Function Deployment, är en metod i vilken det tas hänsyn till kundkrav och t ex
krav från myndigheter vid utveckling av en ny produkt. Miljömetoden avser att underlätta
hanteringen av miljökrav i produktutveck-lingen. Miljökraven på produkten värderas. Metoden
stödjer sedan val av lösningar eller ämnesområden att arbeta med. MILJÖ-QFD kan även användas
för att jämföra olika lösningsförlag. Det är en kvalitativ metod som bygger på
produktutvecklarens erfarenhet och som minskar risken att glömma någon viktig faktor. Mer
information om metoden kan fås genom boken QFD i produktkutvecklingsarbetet (publ.nr. 93815) som finns att
beställa här.
Kemikalielistor
För att kunna undvika hälsofarliga ämnen finns listor över kemikalier framtagna. Listorna är
ofta uppdelade på ämnen som inte får användas och ämnen som inte bör användas. Bland annat
finns följande listor:
- Kemikalieinspektionens listor är de mest omfattande.
Begränsningslistan anger ämnen som man inte får använda, men har några år på nacken.
OBS-listan anger ämnen som man bör undvika.
- Volvos listor är relativt lättanvända.
Svarta listan (STD-nummer 1009,1) anger ämnen som inte får användas.
Grå listan (STD-nummer 1009,11)manger ämnen som man inte bör använda.
Vita listan (STD-nummer 1009,2) anger ämnen som kan bytas ut mot ett bättre alternativ.
Den svarta och den grå listan finns att hämta här
, men kolla på Volvo för den senaste versionen
Upp till Innehåll
Ansvarig: Carl Gunnar Bergendahl
© IVF Ändrad senast 2002-01-26